Mina huskompisar är trevliga, lite äldre än mig. Vi är totalt sex vikarier från samma bemanningsföretag här, och det märks att de har svårt att hitta lokal arbetskraft för hela sjukhemmet/hemsjukvården verkar stå och falla med vikarietillgängligheten. Kommer antagligen bli erbjuden att komma tillbaka hit igen efter att jag varit hemma mina veckor, men då skulle jag vilja ha Lisa med mig, så vi kan basta och gå promenader!
Det mest störande är fortfarande att internet inte fungerar i huset. Vill kunna prata med Lisa, mamma, pappa, David, men det är för dyrt att ringa från mitt kontantkort till svensk telefon. Mamma knogar och ringer, från svensk hemtelefon är det inte så farligt dyrt, annars har jag inte fått prata med någon. Om internet hade fungerat hade vi kunnat prata via msn, har ju mick i datorn. MrDatafit-it verkar ha något stort uppkört någonstans. Har iallafall klagat lite till chefen på bemanningsföretaget idag, de betalar ju ändå för att vi ska få ha internet, så jag hoppas att något händer denna vecka och inte om 2,5 veckor när jag ska hem.
2,5 veckor ja. Det är ju läääänge! Försöker att inte tänka så mycket på det för det blir bara jobbigt, eller jag har planerat att ta en vecka i taget, känns mer överkomligt så. Visste att det skulle kännas länge, men denna perioden blev ju lite speciell eftersom jag först var i Bergen en vecka och sen åkte hit. Jag roar mig med det som finns, dvs jobb och promenad/löptur. Investerade idag i en skitsnygg reflexväst för 49 NOK, inte för att jag tänkt vistas på vägarna efter att det blivit mörkt, men nu har det börjat regna och är ganska grått och disigt även under dagarna. Både mina regnkläder som jag har när jag promenerar och de kläder jag springer i är svarta, tänkte att det var en billig livförsäkring.
Har för övrigt drabbats att fjordsjukan även jag tror jag, haha. Dvs att köra som att man stulit bilen på dessa smala, slingrande vägar. Det är nästan som rally och det blir automatiskt så att man gasar när man ser att det är fritt fram till nästa kurva, allt för att snabbast möjligt komma nära en ficka där man eventuellt kan mötas två bilar i bredd. Men var inte oroliga! Jag har en rallyförare i mig, någonstans! Annars är det ganska skönt att köra runt på små grusvägar uppe på fjället, tar ofta minst 20 minuter mellan husen och idag hittade jag en radiostation som, mellan en massa norskt dravel, spelade gammal, fin rock. Jag sjöng för hela dalen men jag behöver inte oroa mig att någon ska höra. =)
Denna vecka jobbar jag alla dagar, tror jag, kommer inte riktigt ihåg. Tror att jag har en ledig dag på 21, vilket passar mig bra. Säger jag nu hehe, lär inte låta likadant när jag är trött och överarbetad på någon vecka, men då får jag väl tänka på lönen som kommer i november. Eller Venezuelaresan som lönen ska gå till! Och på att jag då snart får åka hem till min säng, mamma, kramar, HEMMA! Ett tag iallafall, tills det bär av igen. OM det bär av igen, vet aldrig vad som händer på vägen.
De gamla, lärda, fjordborna säger att det ska regna tom torsdag, så sen ska jag försöka få med mig kameran ut igen. Något riktigt coolt är att när det regnar så översvämmar en massa små sjöar uppe på Lihesten, och det bildas bamsestora vattenfall som störtar ner i fjorden mitt emot vårt hus. Min kamera gör dock inte det häftiga rättvisa, så det blir nog inga bilder av det den här gången. Skogarna är också fina att fota, de ser ut som sagoskogar, alldeles täta och gröna. Mossa överallt, både på marken och på träden. Finns en massa små fina stigar men litar inte alltför mycket på min förmåga att hitta hem så jag vågar inte gå så himla långt in själv, vore ju pinsamt (men antagligen underhållande) om jag blev tvungen ringa räddningstjänsten för att jag gått vilse. Svenska turist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar