Sömnlöst...

...var det här. Eller jag har nog slumrat något mellan det här järnspettet jag har uppstoppat någonstans (jamen det känns ju så) men inte så lätt sova när man då ska vakna var åttonde/tionde minut. Vissa värkar gör att det ilar som FAN i härligheten om vi säger så. Men jag försöker välkomna det och tänka att det för oss närmare vår lilla bebis! Visualisera hur kroppen öppnar sig och gör sig redo för bebisens färd nedåt. För även om det är lätt att glömma, så hjälper ju alla värkar till med något.

David sover och det är bra, smög just ut från sovrummet och värmde vetevärmaren i micron och lade mig i soffan igen. Så nu ligger jag med den under ryggen och skållas en aning. Hungrig är jag igen men kan inte riktigt komma på på vad. Antagligen på något vi inte har :-) Typ... semlor! 

Antagligen skulle intervallerna minska om jag var uppe och rörde mig men känner att jag hellre avvaktar lite, klockan är bara sex och vilar helst så länge det bara går. Vet inte vad jag skulle börja stöka med här nu heller, efter nattens städil :-) Oroar mig lite för bebisen, att den ska må bra och så, men känner att den rör sig emellanåt och det lugnar iallafall lite.