Smisk...

... førtjænar jag før att jag ær så dålig på att uppdatera den hær gången. Men jag ska inte bli en sådan vars blogginlægg endast består av ursækter øver att inte skriva oftare, skriver væl nær jag kænner før det och annars kan intresserade alltid ringa.

Jobbet ær detsamma, vædret lite kallare och vægarna lite glattare, speciellt upp øver fjællen. Men jag ær ju van att køra på vintervæglag och har ingen direkt brådska så det går så bra så. Idag var det meningen att jag skulle ha medicinuppdrag i fyra timmar, men efter en och en halv timme i lækemedelsrummet ær jag både klar med mitt uppdrag och leds på mediciner. Men kanske ska gøra ett sista ryck dærinne ændå.

Jag och Lisa ær bjudna på våfflor ikvæll, hos de andra svennarna. Ska fråga L om hon ær sugen på att gøra ett våffelbesøk, før mig spelar det ingen roll bara vi kommer oss ut på någon slags motionsrunda direkt efter jobbet. Man måste passa på i tid nu, det børjar skymma redan innan fem och nær det blir mørkt så går det snabbt. Och blir jækligt mørkt. Vi gick en aning før sent igår så vi fick knalla i becksvart mørker sista kilometern. Lisa tyckte vi såg ut som spøken (mærkliga spøken hon træffat tyckte jag) alternativt snutar med våra alldeles før stora och vældigt oformliga reflexvæstar. Roligt hade vi iallafall, det ær en konst att gå vid sidan av vægen utan att trilla ner i diket, haha.