Förlåt att ni fått vänta så länge på uppdatering, men har haft en massa annat för mig. I onsdags gick iallafall resan mot Venezuela med slutmål Cumaná, en stad öster (eh, tror jag iaf, är inte så bra på väderstreck) om huvudstaden Caracas.
Flygen till Frankfurt respektive Caracas var skrämmande enligt tid, fick vänta ganska länge på min väska (kändes länge iallafall där jag stod och bet på naglarna och fantiserade om hur den var kvar i Frankfurt alternativt att den venezolanska polisen skulle komma och ta mig för att någon hade smugglat ner knark i min väska. Vad fan nu någon skulle smuggla in knark TILL sydamerika från Sverige/Tyskland för vet jag inte... Men jag är inte alltid helt rationell).
Allt gick bra iallafall, promenerade från internationella flygplatsen till den nationella där Alejandra väntade på mig. Vi väntade tillsammans på flyget vidare till Cumaná som gick först vid 19 på kvällen. Då var sålunda klockan i mitt huvud halv ett, på natten, och jag började känna mig sådär allmänt trött och snurrig. På flygplatsen i Cumaná väntade Pierre och Alejandras fina familj på oss, vi åkte hem till deras lägenhet. Jag fick en välkomstpresent, en superfin klänning, en tårta och så middag på det. Efter ett par glas vin och en massa mat var jag trött som en gatuhund och gick och lade mig, venezolansk tid var väl kring 22. Men hey, vad som helst efter klockan 21 är ju tillåtet, det vet vi ju sedan norgetiden!
Jag har lite problem att föra över bilder, antingen saknas ett javaskript på Janys dator eller så är internet helt enkelt för långsamt. Ska försöka mer senare, och ska även fortsätta min berättelse senare för jag har MASSOR att berätta, men just nu ska jag faktiskt äta frukost och sedan ska vi åka till stranden. Imorgon åker Pierre mot Sverige så de här dagarna är lite upptagna, men jag har ju inte glömt er!
David, jag önskar du var här med mig! Jo, och hörnini, antingen fungerar det inte att skicka sms till mig eller så dissar ni mig totalt. Men det är okej.
K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar