måndag 21 februari 2011

I waal så weldans troyt bortte hejn vä att i nöges färlese fram å dellbax milla pijtstan å Vestlande

Sitter och kollar på recept på hembakta, nyttiga knäckebröd som jag vill pröva när jag kommer hem. Google var väldigt noga med att påpeka att det inte hette "hembakt" utan "hembakta". Märk ord, liksom. Haha, ju längre jag är hemma i Piteå desto mer nästlar sig dialekten in. Men det är fint med dialekt, tycker jag. Man ska värna om ens bygds sätt att prata. Många ungdomar tycker ju att det är fult och töntigt, och med den ström av media och nya kanaler ut i världen som idag finns så är risken stor att de ursprungliga dialekterna försvinner. Om ingen är intresserad av att lära sig så viker ju t.ex. Pitemålet hädan i takt med de äldre som kan tala det. Nu kan jag ju i ärlighetens namn säga att jag inte varit särskilt intresserad av att lära mig prata som exempelvis farfar, men jag tycker det är häftigt och inte alls fult. Fan vad fint Norrbotten är... Älvar, skog, ängar, djur, bär. Midnattssol. Soliga isar på våren. Svamp och bär. Hemma! Åh, nu blev jag nostalgisk. Bäst jag slutar med det här, haha.

Idag sov jag till halv tolv. Med flit. Tänker att dagarna går snabbare om jag sover bort dem när jag ska jobba kväll. Och så är det faktiskt, det går mycket snabbare. Problemet är väl bara att jag ska kunna sova ikväll med, för imorgon ska jag upp tidigt. Men det ska nog gå bra, får jobba hårt ikväll. Hm. Fast ikväll är det lugnare än någonsin, enda patienten som det var lite pyssel med har åkt till sjukhuset. Dosetter! Där har vi svaret.

Vet ni en sak som jag äter massor av. Eller massor var väl att ta i, men varje dag äter jag det iallafall. Det är lite som godis för mig (ja, inte ensamt då). Kanel! Kanel är supergott och jag väntar faktiskt lite på att jag ska ledsna, har en förmåga att tycka sjukt mycket om något, äta alldeles för mycket av det under en period och sedan bli leds på det. Men det verkar inte bli så med kanel... Kanel är super i gröten (klassiskt), i müslin, med mjölk och äpple (istället för godis), i kaffet. Ja det finns säkert en massa fler användningsområden som jag inte känner till, tips? Det är ju som alla känner till kryddigt men jag tycker det har en söt smak också. Därav godis. Dock har jag läst att det i stor mängd kan ge leverskador men jag förutsätter att mitt dagliga intag inte går under gränsen "stort intag". Så det skiter jag i. Gott är det iallafall. Godast på kanelbullar! Det ska jag också baka när jag kommer hem. Tur jag har David som kan äta mitt fika, och ta med det på jobbet så det slipper ligga i frysen och läskas. Dessutom har jag en bror som gillar bullar, finemang!

DN publicerade en artikel för, tja det var nog något år sedan nu, om kanelens positiva effekter på blodsockret. Här hittar ni den!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar