Aj!

Sådärja. Jag och Lisa gick för att hitta likningskontoret här i Bergen, och för att komma in centrum lite. Jodå. Det hela slutade med att vi promenerade cirka fyra mil, utan att skämta. Nu har vi ont ungefär överallt, mest i underbenen, ryggen och rumpan. Aj! Vi går omkring som två gamla tanter som har bajsat ner sig, måste se väldigt roligt ut.

Våran sightseeing utvecklades till highway to hell eftersom det likningskontor vi först sökte tydligen inte längre fanns, upptäckte vi när vi efter många om och med "hittade" det. Vi blev hänvisade till att det hade flyttat bredvid busstationen, som vi inte heller hittade för den delen. Efter jäkligt många om och men hittade vi till slut bussstationen och kontoret en bit bort. Då hade dom såklart stängt. Slöa norrmän, alla slutar ju typ kl tre på eftermiddagen. Nåja. Nu vet vi i allafall var det är. Kanske... Med lite tur.

Sen hade vi planerat att ta en buss hem men vi fattade inte riktigt varifrån bussen gick eller vilken vi skulle ta (bra bevis på hur funktionell Bergens busstation verkligen är va?). Så vi började vandra hemåt för att ta en buss på vägen men vi gick fel (igen, haha) och allt slutade med att vi promenerade hela vägen hem också. Vi hade därmed varit på stående och gående fot i fyra timmar när vi hade klättrat upp för de 238 trappstegen (för att inte nämna backarna) som leder upp till vår sunkiga lilla fängelsecell. Sista biten var så jobbig och vi var så trötta att det enda vi kunde göra var att stappla hem medan vi skrattade hysteriskt. Nedför är dock mer smärtsamt än uppför kan jag meddela den intresserade, när benen är stumma.

Slutsats: Bergen är JÄKLIGT bergigt och det kan vara smart att ha iallafall en aning om var man ska.