...hur vi gick i från att oroa sig över att L till 80% ratar "riktig" mat utöver frukt och gröt, till att oroa oss över att hon bara ville dricka fulla vällingflaskor (fredag), till halva flaskor (lördag), till en halv flaska morgon och kväll och inget mer än det (söndag), till att vägra flaskan helt och sörpla i sig via mugg fastän hälften rinner ut (måndag) till att tvångsmata henne med medicinspruta och bjuda på glass, flan, sötad yogurth, saft och allt annat hon aldrig skulle äta (tisdag). Och när hon väl åt nästan en hel flaska efter viss övertalning i går kväll, bli så lättad och glad att det inte finns ord!
...hur ens perspektiv ändras från att tycka det är jobbigt att stiga upp och mata bebis en gång per natt, till att bli överlycklig om hon skulle vilja äta en gång i timmen natten igenom. Usch vilka jobbiga dagar vi haft, värst för L såklart men vi har varit så oroliga när hon vägrat äta och dricka. Och det är inte riktigt över än.
...det faktum att fastän vi är nybörjare på det här med ungar så är vi ganska påhittiga på att få i ungen mat.
...vår semester på inget sätt blivit förstörd av sjukdom, lite annorlunda med läkarbesök, vaknätter och ångest över hur ont vår lilla tjej haft men vi hann få några riktigt mysiga dagar och har säkerligen flera framför oss!
...att spanska sängar är väldigt korta. God natt!
Fan det låter jobbigt med korta sängar. Jag hatar korta sängar, särskilt om de har ramar i huvud och fotändan, usch. Sängar ska vara långa och breda och lagom hårdmjuka.
SvaraRaderaMen skönt att det ändå gått någorlunda bra, att ni haft några härliga dagar och att ni inte känner att semestern är förstörd ändå! Allt handlar om förhållningssätt och ni har bra sådana, i stort i alla fall :)
Saknar er alla tre!