tisdag 10 april 2012

Två månader...

...och vad har hänt på den tiden? Massor! Det har gått snabbt, men samtidigt sakta, på något sätt.

Som sagt så fick vi se de första riktiga leendena mellan fem och sex veckor någon gång. Fantastiskt roligt, jag och David spenderar många stunder med att bara titta på henne. Hon jollrar mer och mer, ibland skrattar hon till och det låter så festligt.

Lovis är en sömnig bebis. Alla säger att vi ska njuta för det kommer inte vara för evigt, men ibland är det svårt för jag oroar mig och tror något är fel fastän BVC och alla andra förståsigpåare säger att så inte är fallet. När hon väl är vaken är hon ju vaken och glad. Hon följer normalkurvan exakt med sida 5215 gram och äter lite längre än genomsnittet (59 cm på tvåmånaderskontrollen), men jag tycker hon sover mycket...

Vi har väl inga exakta rutiner ännu men Lovis kanske vaknar vid sju-åtta, äter och ligger med oss i sängen och flinar och jollrar ett tag, somnar kanske om en stund. Vi kliver upp allt mellan åtta och halv tio (!) beroende på vad vi ska göra, om hon/vi somnar om, om blöjan måste bytas, om hon kissat i pappas säng och behöver en avtvättning (som i morse)... Något sådant. Efter morgonvask och påklädning (vilket nuförtiden i 80% av fallen går komplikationsfritt, endast mössan hon VERKLIGEN hatar) brukar hon ligga i sitt babygym och träna lite, kanske på mage eller öva på att vända sig (kan hittills bara rulla över på sida) eller sitta i babysittern och veva efter leksakerna medan jag eller vi äter frukost och gör oss i ordning. Oftast somnar hon i babysittern för en powernap på en 45 min ungefär, beror lite på. Efter detta är det en stund lek eller kramkalas som gäller, kanske en ny blöja och sedan mat runt 11-12-tiden. Mat blir man tydligen trött av så efter detta brukar hon vara gode trött, på med mössa och vantar under vissa protester och sedan ner i vagnen. Blir tyst som en mus direkt hon får komma ner i vagnen och somnar som en stock direkt den rullas ut över tröskeln, oavsett om vi bara ställer ut henne för att sova ute eller tar en promenad eller gör andra ärenden. Det är nu jag tycker att hon sover mycket, vissa dagar sov hon mellan 12 och halv fem ute i vagnen så jag har faktiskt börjat försöka ta upp henne där mitt i någonstans. Fick för mig att hon kanske skulle kunna sova mer sammanhållet på natten om jag gjorde så men det verkar dock inte vara någon direkt skillnad...

Nåja, hon sover iallafall mycket gott i sin vagn, framförallt utomhus. Äter vid 14, om jag väcker henne, somnar kanske om och sedan leker vi och kramas vid 16-17 (fast då kan hon vara ganska sur en stund), äter, somnar ibland en liten power-nap eller kramas med oss, pyjamas på vid 19, äter. Sedan är det ganska olika, vissa kvällar somnar hon på egen hand i sin lilla säng vid kanske 20, andra kvällar vill hon alls inte somna om hon inte får hänga med någon av oss till kanske kl 22. Igår åt hon exempelvis vid 19, slumrade så vi lade henne i sängen där hon låg i kanske en halvtimme tills hon gjorde klart för oss att hon inte alls var redo för natten ännu. Kom upp till oss, blev ledsen, åt igen vid 21.30, somnade som klubbad i sängen. Sov till 01.15, åt, sov till 05.30, åt, var vaken och jollrade glatt, bajsade ner sig, fick ny pyjamas och blöja, lekte flinleken med mig, somnade om till 08.30. Hon äter nog i snitt med 3-4 timmars mellanrum fortfarande, fastän hon då kan ha ett länge uppehåll under dagen och oftast, men inte alltid, ett under natten. Vissa nätter är det verkligen var 3:dje timme på klockslaget. Fördelen är att hon (ta i trä) äter på max 20 minuter, oftast 10, plus i typ sömnen och somnar därmed om direkt när vi lägger tillbaka henne i sin säng efter att ha ammat.

För någon vecka sedan hittade hon sina händer och de är nu med fördel befunna i hennes mun. Tutte har hon som tröst och när hon är ledsen, vilket i princip korrelerar i 100% av fallen. Om hon inte är hungrig förståss, men då får hon ju mat. Vilken tutte det är spelar heller ingen roll längre.

Som jag tidigare nämnt så ÄLSKAR hon sin mobil som hänger över skötbordet. Där spenderar hon många lekstunder med pappa och Bosse-bi, Fredde-fjäril och allt vad de nu heter =)

Storlek 62 är det som nu passar, fastän hon fortfarande har en del plagg i 56. Det märks dock att hon är längre än genomsnittet då de snabbt blir för korta i ärmar och ben, men lagom i bredd.

Magknip har hon nu och då men är inte lika otröstlig som tidigare. Hon har fått både Minifom och Semper Magdroppar och tja, kanske hade de effekt, men nu är de iallafall slut och vi har inte köpt nya, och det fungerar likadant utan dem med... Jag tycker det är svårt att avgöra om det beror på något jag ätit, men försöker äta lite lagom av det jag stoppar i mig. Tycker eventuellt att jag ser en liten försämring om jag ätit mycket mejeriprodukter, men det händer å andra sidan väldigt sällan. Jo, och när jag hade ätit det starkaste av starkaste från Chiliköket. Inte speciellt klyftigt.

Pappas ögon har hon, än så länge bruna. Tror dock att hon kan bli rödhårig, då hon har ganska rödlätta färger.

Flaska och ersättning tar hon vid behov utan problem, men jag ammar till 99%. Känns dock skönt att veta att det fungerar om det skulle behövas. Hon har fått ersättning någon kväll som sistamål bara för att jag ska få sova ett par timmar extra. Kan dock inte säga att hon sover SÅ mycket bättre på det men David kan ju iallafall ge henne mat och jag vila. Han är för övrigt den bästa pappan och sambon som finns! Varje natt flyttar han Lovis mellan mig och hennes säng, rapar, byter på henne när det behövs, torkar kräk (hon kräks inte ofta men häromdagen skapade hon ett litet vattenfall nedför min rygg). Ja, bäst är han.

Spädbarnsmassage har vi anmält oss till och ska även ringa och ta reda på när vi kan börja babysim, det blir roligt! Vår föräldragrupp startar i slutet av april, även det blir kul.

Svampen på tungan har hängt med enträget, Lovis verkar inte lida av den men då jag inte vill ha den på brösten (nä, pallar inga jobbigheter just nu) så lyckades vi förhandla till oss en burk med lite Gentianaviolett på tvåmånaderskontrollen. Efter en vecka är den nu i stort sett borta, men jag tänker minsann använda upp hela burken så att svampfasen verkligen DÖR. Hej då svampen!

Vi har fått låna en Ergo bärsele av Lena O, verkligen supersnällt att vi fått pröva den för nu vet vi att den är grym! Vi ska alltså införskaffa en sådan, ska kika runt på Tradera för att hitta en begagnad. Lovis älskar att sitta i den, både vaken då hon kan kika runt lite men ändå sitter tryggt in mot oss och sovande då hon får vara näranära men vi ändå har händerna fria (skulle aldrig hänga ungen i en sådan Baby Björn då den inte är för fem öre ergonomisk varken för en bebis outvecklade bäcken eller för den som bärs axlar och rygg. Och framåtvänd skulle jag inte sätta henne i någon sele). Nu bär vi inte henne i den så himla ofta, någon gång i veckan kanske, kvällstid då magen krånglar, samt när vi ska iväg och handla osv och alla våra tassar behövs. Men den är väldigt användbar när behovet finns, och den går att använda länge och både på mage och rygg.

Nu ska jag pussa på den trötta bebisen som just somnat om här bredvid mig! På återseende!

1 kommentar:

  1. Vad det låter underbart det du skriver! :-) Saknar faktiskt den där bäbistiden lite grann...

    Tror inte du behöver vara orolig för att hon sover så mycket. Hon behöver det!
    Jag var orolig då Felicia var dryga året. Då somnade hon vid 20-20.30, sov till 09-09-30 på ett ca. Och sen sov hon middag på e.m. 1 och 1/2 timmar upp till 3 och 1/2 timma (!!). Då var jag orolig kan jag lova!
    Men ingen fara där heller. Hon växte, åt och utvecklades som alla andra. Det är sådan hon är,för hon sover ibland mycket nu med, fast hon snart är 8 år :-)

    Sköt om er!
    Kram från Anna

    SvaraRadera