Fast jag insåg tidigare att jag nog räknat lite fel, ska nog egentligen vara BF +4 idag... Men vi kör vidare som tidigare. Lika bra det.
Och ingen bebis! Tråkigaste veckan att vänta dessutom, då David jobbar dagtid och Lisa åker till Helsingborg imorgon. Fast vi hängde igår och det var trevligt, åt godaste kakan! Idag har jag roat mig med att deppa halva dagen tills jag insåg att det var asmegatråkigt och åkte in till stan, åt lunch med min bror och spanade in hans nya lägenhet plus Reprisen och lite andra affärer. Gjorde värsta fyndet igår på Indiska, de hade 70% av reapriset och köpte ett par dukar och bordstabletter, men var tvungen köpa några tabletter till. De har för övrigt sjukt snygga kläder där nu, självklart nyinkommet och inte rea, och dessutom shoppar jag inte förrän jag känner mig någorlunda som mig själv igen. Kroppsmässigt dvs. Men ändå.
Nu ska jag leka husmor och fixa lite middag till David, sedan ska vi nog hjälpa Jon få in lite grejer i lägenheten. Jag är bara glad över att ha ett projekt att pyssla med, så det blir kul. Hänga upp lite gardiner och sånt.
Snälla, håll tummarna för att den kommer ut, i alla fall någon gång. Tänk om det inte blir någon bebis?
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
Hygienkontot
Mitt hygienkonto har gått från att vara alldeles för väl tilltaget till att kanske kosta lite väl lite... Förut lade jag en hel del pengar på bra (?) hud- och hårprodukter som följaktligen kostade därefter. Det är ju till exempel inga problem att hitta en ansiktskräm som kostar sidådär 500-600 spänn för en liten burk. Ofta är de ju dryga och räcker länge, men ändå... och så måste man ju ha två, plus en rengöringskräm för ett par hundra, och kanske ett ansiktsvatten. Katching så hade 1500 :- gått...
Sedan vet jag väl inte heller hur bra och naturliga många av de här produkterna egentligen är, det är ju såklart svårt att säga men jag kan inte påstå att jag märkt någon direkt skillnad. Det som däremot gör skillnad, är ju vatten, vila och minimera sol och fest. Sol tycker jag är lite svårt under sommaren då vi har så pass lite soltimmar och man gärna vill vara ute när det går, och då tycker jag faktiskt att det är lätt värt att köpa i alla fall en bra ansiktskräm med solskyddsfaktor, helst 20. I övrigt har jag som sagt ett väldigt avskalat hygienkonto då jag dessutom började få lite panik över all skit och tillsatser som faktiskt finns i de flera produkter.
Jag skrev redan förra året om Weledas mandelolja som man kan ha i ansiktet, bland annat, men hittade för någon vecka sedan ett ännu bättre alternativ på apoteket, deras kallpressade mandelolja för 57:-! Lite billigare än Weledas, för 299:- eller vad den nu kostar. Den kan man, förutom att med fördel sova med, använda som giftfri sminkborttagning/rengöringsolja.
Utöver det så är olivolja i duschen sjukt bra för att slippa vara torr. Mjuk som en bebis blir man! Vissa tycker ju att olivolja luktar lite funky men då kan man köpa en sådan eterisk olja på hälsokosten och bara droppa ned en droppe i själva olivoljebehållaren, eller så. Kan ju inte påstå att det är därför men har i alla fall inte fått en bristning under graviditeten och gnor in mig med olivolja i duschen varenda dag. Duschar för upplysnings skull bort en del efteråt så att det mer känns som att man smort in sig än badat i olja, och akta håret om ni inte har väldigt torrt hår! Orkar man inte svabba runt oljan så använder jag till och från också ett organiskt body butter som inte luktar så mycket, tycker att Body Shops luktar lite väl starkt många gånger och de är allt annat än organiskt framställda. Fastän hela företagets approach flörtar med det intrycket.
Sedan var det det här med håret då. Mitt hår är ju lockigt, väldigt torrt och kräver en jäkla massa produkter för att få fina lockar. Produkter som knappt fungerar ändå, och dessutom kostar massor. För att inte tala om de där gifterna. Så förra hösten/vintern började jag köra med balsammetoden, dvs att aldrig tvätta håret med schampo, och vilken sjuk skillnad det blev! De första veckorna kändes ju håret lite flottigt men efter ett tag försvinner den känslan, då hårbotten ställer in sig på att producera mindre fett eftersom man utan schampo inte torkar ut den på samma sätt. Nu behöver jag i stället inte använda en enda hårprodukt, tvättar med en liten skvätt balsam, torkar håret i turban och kramar sedan igenom det och sen är det klart! Helt otroligt snabbt och billigt. Fast just under vintern brukar jag smacka in lite sådan anti-friss kräm i topparna med, när jag ändå kramar igenom det, kanske var tredje dag eller så. Sedan klipper jag mig hos frisör ca en gång per år med, resterande gånger själv eller med hjälp av någon. Mycket bra (?) och billigt! Speciellt när David rakade skallen åt mig, det måste jag göra om någon gång. Fast den största anledningen är att jag är lite rädd för frisörer, har som svårt att säga att det de tycker jag ska ha inte alls är vad jag egentligen vill ha. Plus att de envisas att tvätta mitt hår med schampo, så även om själva klippningen är fin ser jag ju ut som Einstein i minst en vecka efteråt...
Har med allt det här i bakhuvudet börjat fundera på hur naturliga alla bebisprodukter som finns på marknaden egentligen är... Babyolja, hur naturligt är egentligen det? Känns ju som värsta industriproducerade hitte-på-oljan när man läser på förpackningen, finns ju inte en organisk ingrediens och full av animaliska produkter. Är det verkligen det bästa till bebisen, eller vad ska man använda? Hjälp mig!
Sedan vet jag väl inte heller hur bra och naturliga många av de här produkterna egentligen är, det är ju såklart svårt att säga men jag kan inte påstå att jag märkt någon direkt skillnad. Det som däremot gör skillnad, är ju vatten, vila och minimera sol och fest. Sol tycker jag är lite svårt under sommaren då vi har så pass lite soltimmar och man gärna vill vara ute när det går, och då tycker jag faktiskt att det är lätt värt att köpa i alla fall en bra ansiktskräm med solskyddsfaktor, helst 20. I övrigt har jag som sagt ett väldigt avskalat hygienkonto då jag dessutom började få lite panik över all skit och tillsatser som faktiskt finns i de flera produkter.
Jag skrev redan förra året om Weledas mandelolja som man kan ha i ansiktet, bland annat, men hittade för någon vecka sedan ett ännu bättre alternativ på apoteket, deras kallpressade mandelolja för 57:-! Lite billigare än Weledas, för 299:- eller vad den nu kostar. Den kan man, förutom att med fördel sova med, använda som giftfri sminkborttagning/rengöringsolja.
Kanske inte världens sexigaste förpackning men bra är den!
Utöver det så är olivolja i duschen sjukt bra för att slippa vara torr. Mjuk som en bebis blir man! Vissa tycker ju att olivolja luktar lite funky men då kan man köpa en sådan eterisk olja på hälsokosten och bara droppa ned en droppe i själva olivoljebehållaren, eller så. Kan ju inte påstå att det är därför men har i alla fall inte fått en bristning under graviditeten och gnor in mig med olivolja i duschen varenda dag. Duschar för upplysnings skull bort en del efteråt så att det mer känns som att man smort in sig än badat i olja, och akta håret om ni inte har väldigt torrt hår! Orkar man inte svabba runt oljan så använder jag till och från också ett organiskt body butter som inte luktar så mycket, tycker att Body Shops luktar lite väl starkt många gånger och de är allt annat än organiskt framställda. Fastän hela företagets approach flörtar med det intrycket.
Sedan var det det här med håret då. Mitt hår är ju lockigt, väldigt torrt och kräver en jäkla massa produkter för att få fina lockar. Produkter som knappt fungerar ändå, och dessutom kostar massor. För att inte tala om de där gifterna. Så förra hösten/vintern började jag köra med balsammetoden, dvs att aldrig tvätta håret med schampo, och vilken sjuk skillnad det blev! De första veckorna kändes ju håret lite flottigt men efter ett tag försvinner den känslan, då hårbotten ställer in sig på att producera mindre fett eftersom man utan schampo inte torkar ut den på samma sätt. Nu behöver jag i stället inte använda en enda hårprodukt, tvättar med en liten skvätt balsam, torkar håret i turban och kramar sedan igenom det och sen är det klart! Helt otroligt snabbt och billigt. Fast just under vintern brukar jag smacka in lite sådan anti-friss kräm i topparna med, när jag ändå kramar igenom det, kanske var tredje dag eller så. Sedan klipper jag mig hos frisör ca en gång per år med, resterande gånger själv eller med hjälp av någon. Mycket bra (?) och billigt! Speciellt när David rakade skallen åt mig, det måste jag göra om någon gång. Fast den största anledningen är att jag är lite rädd för frisörer, har som svårt att säga att det de tycker jag ska ha inte alls är vad jag egentligen vill ha. Plus att de envisas att tvätta mitt hår med schampo, så även om själva klippningen är fin ser jag ju ut som Einstein i minst en vecka efteråt...
Har med allt det här i bakhuvudet börjat fundera på hur naturliga alla bebisprodukter som finns på marknaden egentligen är... Babyolja, hur naturligt är egentligen det? Känns ju som värsta industriproducerade hitte-på-oljan när man läser på förpackningen, finns ju inte en organisk ingrediens och full av animaliska produkter. Är det verkligen det bästa till bebisen, eller vad ska man använda? Hjälp mig!
BF + 4: Längtar efter bebis och promenader
Misströstade en stund igår kväll och bölade en rejäl skvätt, David tog som vanligt hand om mig och var snäll. Får lite dåligt samvete, han längtar ju också. Idag är det åter bättre, inser ju att det inte finns något konstigt med att bebisen fortfarande bor där inne. Från 37 + 6 till 42 veckor var det ju, det har jag ju vetat hela tiden, och det har ju inte ens gått 41 ännu. Men jag får sådana hemska tankar att den inte ska komma alls, alla ni som gått och väntat vet säkert vad jag menar? Eller så är det bara jag som är koko... Nåja, den rör sig där inne i alla fall och jag tycker faktiskt att det är hur mysigt som helst, så varför inte njuta av den här sista tiden då den är så nära som den faktiskt kan bli? Plus att en barnmorska sa att det finns studier som visar att ju längre bebisen bor där inne desto mer välutvecklade är deras tarmar när de föds, vilket minimerar risken för kolik och andra magproblem. Det lät väl bra!? Kom igen nu, ge mig lite pepp.
Igår blev jag för övrigt förlamad i mitt högra ben, eller näst intill i alla fall. Helvete så ont det gjorde. Jag har redan som ogravid haft ont i ländryggen/övre skinkan/ned i lårbenet till och från och diagnosticerat detta för många år sedan som överansträngd m. piriformis, en muskel som sitter inklämd bland gluteusmuskulaturen. Muskeln blir i alla fall överansträngd och spänd och ger något som kallas för falsk ischias, med smärtor som strålar ned i lårbenet men inte nedanför knäet. Är visst någon slags skillnad där, då smärtor som fortsätter under knäet är riktig ischias. Det föregående är ganska lätt att åtgärda om man bara vet hur. Jaja, värsta utläggningen för ingenting eftersom det antagligen inte ens var det som var problemet igår. Till saken. Jag har under gravvetiden några gånger, när jag varit nere och bökat på golvet och sedan ska resa mig upp, känt som att någon sticker en kniv i röven på mig. Ja, uppe mot ländryggen då, där den här piriformismuskeln sitter. Inte i röven. Men i alla fall så har detta blivit värre och värre och det är t.ex. drygt som fasen att plocka ur tvättmaskinen ibland. För att inte tala om när jag frostade av frysen här om dagen och var tvungen att sitta nere på golvet. Sittandet är väl inte det värsta, men att ta sig upp, då kommer kniven i röven! Igår kände jag det där ett par gånger då jag plockade upp saker från golvet, och sen när jag skulle upp ur soffan gick det helt sonika inte att gå. Det gick bara inte. Minsta lilla rörelse med det högra benet gjorde så sjuktjäklaont att det inte gick att röra. Försökte släpa det, lyfta det, hoppa på ett ben, stödja mig mot David men icke. Det gjorde bara ont just där, kring den punkten, inte ned i benet. Kul, tänkte jag, nu har någon foglossning gått bananas och så är det väl så här tills bebisen kommer. Men det släppte! Tror dock att jag ska undvika vissa rörelser framöver. Mindre roligt med en förlossning då man dessutom inte kan röra ena benet, inbillar jag mig. Om det nu blir någon förlossning??!
Igår blev jag för övrigt förlamad i mitt högra ben, eller näst intill i alla fall. Helvete så ont det gjorde. Jag har redan som ogravid haft ont i ländryggen/övre skinkan/ned i lårbenet till och från och diagnosticerat detta för många år sedan som överansträngd m. piriformis, en muskel som sitter inklämd bland gluteusmuskulaturen. Muskeln blir i alla fall överansträngd och spänd och ger något som kallas för falsk ischias, med smärtor som strålar ned i lårbenet men inte nedanför knäet. Är visst någon slags skillnad där, då smärtor som fortsätter under knäet är riktig ischias. Det föregående är ganska lätt att åtgärda om man bara vet hur. Jaja, värsta utläggningen för ingenting eftersom det antagligen inte ens var det som var problemet igår. Till saken. Jag har under gravvetiden några gånger, när jag varit nere och bökat på golvet och sedan ska resa mig upp, känt som att någon sticker en kniv i röven på mig. Ja, uppe mot ländryggen då, där den här piriformismuskeln sitter. Inte i röven. Men i alla fall så har detta blivit värre och värre och det är t.ex. drygt som fasen att plocka ur tvättmaskinen ibland. För att inte tala om när jag frostade av frysen här om dagen och var tvungen att sitta nere på golvet. Sittandet är väl inte det värsta, men att ta sig upp, då kommer kniven i röven! Igår kände jag det där ett par gånger då jag plockade upp saker från golvet, och sen när jag skulle upp ur soffan gick det helt sonika inte att gå. Det gick bara inte. Minsta lilla rörelse med det högra benet gjorde så sjuktjäklaont att det inte gick att röra. Försökte släpa det, lyfta det, hoppa på ett ben, stödja mig mot David men icke. Det gjorde bara ont just där, kring den punkten, inte ned i benet. Kul, tänkte jag, nu har någon foglossning gått bananas och så är det väl så här tills bebisen kommer. Men det släppte! Tror dock att jag ska undvika vissa rörelser framöver. Mindre roligt med en förlossning då man dessutom inte kan röra ena benet, inbillar jag mig. Om det nu blir någon förlossning??!
Kom nu lilla bebis!
söndag 29 januari 2012
BF + 3
Ingen bebis. Sovit som en kratta, det börjar bli en vana i och för sig. Det där med sovandet är ett problem, varannan natt sover jag hyfsat bra och varannan dåligt. Det korrelerar lite med hur mycket jag vilat under dagen med, men ibland (som igår) är jag så himla trött på dagen att det är omöjligt att inte vila en stund.
Det kanske inte blir någon bebis? Jag kanske måste vänta 15 månader till, som elefanterna? Varför har vi köpt alla bebissaker som bara står och inte kommer att bli använda? Jag misströstar verkligen inte på heltid ännu, men knasiga tankar flyger genom mitt huvud stundtals. Typ att den inte hittar ut. Och andra dumheter. Peppa mig!
Idag ska vi roa oss med att klippa vassa kattklor (Lasse tycker att det suger), beställa en Furminator från Tradera (bättre sent än aldrig, men det börjar bli lite för många tussar med katthår nu) och städa upp i stugan så vi slipper de sistnämnda. Gårdagens pack-plan rann ut i sanden så förhoppningsvis blir det lite sådant med. Gäller bara att tänka till lite så att inget väsentligt packas ned, så vi måste söka upp det från kartongerna igen. Har hittills gått ganska bra, förutom lergrytan som vi använde igår, den hade jag i min iver gömt i en banankartong. Tur David är smidig och kunde leta rätt på den.
Själv känner jag mig allt annat än smidig. Men det känns inte heller som att magen växt direkt något mer de senaste veckorna, och det hade den inte när vi var hos barnmorskan sist heller. Ska till MVC på onsdag och om den inte växt då (enligt det sjukt godtyckliga SF-måttet, vilket hitte-på!) blir det nog ultraljud för att mäta den, och eftersom jag har 15 månader kvar att vänta innan ungen kommer ut så räknar jag ju med att gå på det besöket. Sist de mätte bebisen, när vi var i Sunderbyn för att vända den, mätte den ca 11% under normalt, vad nu normalt är, eftersom de i nästa andetag sa att allt under minus 22% faktiskt var normalt. Under samma besök drog doktorn en radda om hur normaaaalt allt såg ut, normalt och bra upprepades säkert femtio gånger. Till slut började jag tänka att det kanske var lite trist att allt var så himla normalt!? Ja fi fasen, vilka tankar, tur jag är... normal =)
Men jag vet också att de däringa mätningarna kan vara lika godtyckliga som SF-måttet, stämmer inte alltid så bra. Eller alls! Hur som helst så stannar den kanske i magen för att bli riktigt rund och go, men mina peppande vänner och släktingar som fött fler än ett barn, och av olika storlekar dessutom, försäkrar mig om att själva storleken på ungen spelar mindre roll när den ska ut. Det där är antagligen väldigt individuellt också, och inget jag gruvar mig över. Tänker inte speciellt mycket på förlossningen egentligen, förutom att jag längtar. Jag har inga direkta preferenser gällande smärtlindring osv eftersom jag inte vet hur förloppet kommer se ut. Att det ska göra ont är jag väl medveten om och oroar mig ännu inte för, om det är något som eventuellt gnager är det självklart att det ska bli någon komplikation för bebisens skull. Eller att det ska bli ett oväntat snitt av någon anledning (typ att den ligger i säte eller tvärläge igen). Fast hellre det såklart, bara bebisen mår bra. Men jag vill verkligen få en normal, vaginal förlossning. Klart att jag och David har gjort en lite översiktlig plan tillsammans, och vi är ju världens bästa team, men resten tar vi lite som det kommer. Jag litar på min kropp och på barnmorskorna, och jag litar på David. Han kommer vara världens bästa stöd.
Det kanske inte blir någon bebis? Jag kanske måste vänta 15 månader till, som elefanterna? Varför har vi köpt alla bebissaker som bara står och inte kommer att bli använda? Jag misströstar verkligen inte på heltid ännu, men knasiga tankar flyger genom mitt huvud stundtals. Typ att den inte hittar ut. Och andra dumheter. Peppa mig!
Idag ska vi roa oss med att klippa vassa kattklor (Lasse tycker att det suger), beställa en Furminator från Tradera (bättre sent än aldrig, men det börjar bli lite för många tussar med katthår nu) och städa upp i stugan så vi slipper de sistnämnda. Gårdagens pack-plan rann ut i sanden så förhoppningsvis blir det lite sådant med. Gäller bara att tänka till lite så att inget väsentligt packas ned, så vi måste söka upp det från kartongerna igen. Har hittills gått ganska bra, förutom lergrytan som vi använde igår, den hade jag i min iver gömt i en banankartong. Tur David är smidig och kunde leta rätt på den.
Själv känner jag mig allt annat än smidig. Men det känns inte heller som att magen växt direkt något mer de senaste veckorna, och det hade den inte när vi var hos barnmorskan sist heller. Ska till MVC på onsdag och om den inte växt då (enligt det sjukt godtyckliga SF-måttet, vilket hitte-på!) blir det nog ultraljud för att mäta den, och eftersom jag har 15 månader kvar att vänta innan ungen kommer ut så räknar jag ju med att gå på det besöket. Sist de mätte bebisen, när vi var i Sunderbyn för att vända den, mätte den ca 11% under normalt, vad nu normalt är, eftersom de i nästa andetag sa att allt under minus 22% faktiskt var normalt. Under samma besök drog doktorn en radda om hur normaaaalt allt såg ut, normalt och bra upprepades säkert femtio gånger. Till slut började jag tänka att det kanske var lite trist att allt var så himla normalt!? Ja fi fasen, vilka tankar, tur jag är... normal =)
Men jag vet också att de däringa mätningarna kan vara lika godtyckliga som SF-måttet, stämmer inte alltid så bra. Eller alls! Hur som helst så stannar den kanske i magen för att bli riktigt rund och go, men mina peppande vänner och släktingar som fött fler än ett barn, och av olika storlekar dessutom, försäkrar mig om att själva storleken på ungen spelar mindre roll när den ska ut. Det där är antagligen väldigt individuellt också, och inget jag gruvar mig över. Tänker inte speciellt mycket på förlossningen egentligen, förutom att jag längtar. Jag har inga direkta preferenser gällande smärtlindring osv eftersom jag inte vet hur förloppet kommer se ut. Att det ska göra ont är jag väl medveten om och oroar mig ännu inte för, om det är något som eventuellt gnager är det självklart att det ska bli någon komplikation för bebisens skull. Eller att det ska bli ett oväntat snitt av någon anledning (typ att den ligger i säte eller tvärläge igen). Fast hellre det såklart, bara bebisen mår bra. Men jag vill verkligen få en normal, vaginal förlossning. Klart att jag och David har gjort en lite översiktlig plan tillsammans, och vi är ju världens bästa team, men resten tar vi lite som det kommer. Jag litar på min kropp och på barnmorskorna, och jag litar på David. Han kommer vara världens bästa stöd.
lördag 28 januari 2012
BF + 2...
...och räknar inte med bebis idag heller. Men håller mig sysselsatt! Har hunnit fira farmor Tora som fyller 85 år på onsdag (den dag som pappa tror att bebisen ska dyka upp). Smörgåstårta och bananstubbe, sen satt jag och gamlingarna och sov. Det var ungefär 100 grader varmt i farfars rum på Roknäsgården, stackars personal som ska försöka jobba där säger jag bara... Men trevligt var det, jag är där för sällan så det känns bra att ha fått fira henne. Den stora ansträngning som en 85-årsdag medförde gjorde ju såklart att jag likt pensionärerna var tvungen att åka hem och vila middag i soffan en stund, sedan har vi också hunnit med en promenad och nu ska vi laga husmanskost i lergryta. Eller David lagar, jag ansvarar för rostade potatisar och morötter, och en champinjonsås. Önskar jag haft kvar lite av all den goda Karl Johan-svampen jag och Boel fann i Hortlaxsskogen i somras!
I övrigt lär väl inte vår lördag bjuda på så många spektakulära aktiviteter och det känns alldeles förträffligt. Och känslan av att det känns förträffligt är nästan ÄNNU bättre, jag är så nöjd med att vara hemma och kanske packa någon kartong, eller städa ur städskrubben, eller varför inte ligga raklång på soffan och spela wordfeud? Där jag för övrigt heter katarula. Så ni som inte lagt till mig vet. Jag gillar mitt hem och jag gillar att vara hemma. Framförallt i vecka 40 + 2.
Fast vår heter Schlemmertopf. Lergryta är för övrigt fortfarande, fastän det fick ett uppsving för något år sedan, ganska underskattat. Fettsnålt sätt att laga mat på, om man nu bryr sig om det, och alla goda smaker och vitaminer blir kvar i grytan. Hel kyckling är nog det vi använder den mest till och det blir ju oftast sjukt gott, men har även prövat göra paella i den en gång. Vilket enligt mig inte blev så lyckat då jag hade helt fel ris som var hårt och äckligt, men det beror nog mer på kocken än grytan. Samt att vi inte diskade grytan direkt utan gick rakt på vinet (var nyårsdagen förra året tillsammans med Kristoffer och Lisa, både jag och David jobbade nyårsafton). En odiskad, porös lergryta med ett gäng räkor i leder obönhörligen till en lergryta som stinker, ja ni får fantisera själva. Men efter många diskningar och mycket skrubbande försvann den oangenäma lukten och Schlemmertopf är åter i bruk!
I övrigt lär väl inte vår lördag bjuda på så många spektakulära aktiviteter och det känns alldeles förträffligt. Och känslan av att det känns förträffligt är nästan ÄNNU bättre, jag är så nöjd med att vara hemma och kanske packa någon kartong, eller städa ur städskrubben, eller varför inte ligga raklång på soffan och spela wordfeud? Där jag för övrigt heter katarula. Så ni som inte lagt till mig vet. Jag gillar mitt hem och jag gillar att vara hemma. Framförallt i vecka 40 + 2.
Fast vår heter Schlemmertopf. Lergryta är för övrigt fortfarande, fastän det fick ett uppsving för något år sedan, ganska underskattat. Fettsnålt sätt att laga mat på, om man nu bryr sig om det, och alla goda smaker och vitaminer blir kvar i grytan. Hel kyckling är nog det vi använder den mest till och det blir ju oftast sjukt gott, men har även prövat göra paella i den en gång. Vilket enligt mig inte blev så lyckat då jag hade helt fel ris som var hårt och äckligt, men det beror nog mer på kocken än grytan. Samt att vi inte diskade grytan direkt utan gick rakt på vinet (var nyårsdagen förra året tillsammans med Kristoffer och Lisa, både jag och David jobbade nyårsafton). En odiskad, porös lergryta med ett gäng räkor i leder obönhörligen till en lergryta som stinker, ja ni får fantisera själva. Men efter många diskningar och mycket skrubbande försvann den oangenäma lukten och Schlemmertopf är åter i bruk!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)